DISKUSSION

Östersjön är en unik havsmiljö med stor biologisk mångfald och ekonomisk betydelse för de länder som omger den. Men på senare tid har det uppstått allt större problem med övergödning, syrebrist och algblomningar som påverkar Östersjöns hälsa och ekosystem negativt.

Östersjöns hälsa och döda zoner

Intervjupersonen Mikael Kryssel från Havs- och vattenmyndigheten påvisar att havets hälsa försämras för varje år som går. Han berättar som konstaterat i SMHI (2020) att de döda zonerna är ett stort problem som endast kommer bli värre om vi inte agerar. Mikaels svar stämmer även överens med WWF (u.å.) kring vad som är de största orsakerna till Östersjöns försämrade hälsa, nämnligen övergödning och överfiske, även miljögifter som Kadmium nämns som en stor orsak vilket var ett tydligt arbetsområde även i Havs- och vattenmyndigheten (2019) . Överfiskning är en stor miljöbov eftersom mindre rovfiskar innebär massa små fiskar som sedan äter all djurplankton vilket i sin tur leder till att växtplankton kan föröka sig ostört, övergödning ökar antalet växtplankton ännu mer drastiskt och för mycket växtplankton innebär att syret i havet tar slut snabbare än va det kan produceras. Detta leder till de så kallade döda zonerna och bottendöd som beskrivs i NOAA (2019).

Ett stort antal maneter inom ett litet område i havet är ett dåligt tecken för havets hälsa då detta med störst sannolikhet imnnebär att de rovdjuren som naturligtvis regulerar manet-populationen inte längre klarar av att leva i vattnet på grund av låg syreshalt. Richard påpekar att detta är något som han la märke till i vattnet utanför deras sommarställe i skärgården förra sommaren. Detta stämmer överens med artikeln av Jessica Byrne (2022, 8 september).

Klimatpsykologi och gröna gapet

Intervjun med Malin Keusen och Richard Lindblom påvisar teorin om negativa spillover-effekter som står beskriven i SVT (2018, 11 december), teorin innebär att man rättfärdigar att vara mindre miljövänlig ibland eftersom man annars är så miljövänlig. Malin och Richard rättfärdigar att åka båt ut till deras sommarställe eftersom det är smidigare och för att de tänker mycket på miljön när de kommer till saker som skräp i havet eller energiproduktion. De berättar även att de inte aktivt agerar för en bättre hälsa i havet utan bara för att inte försämra den. Samtidigt tycker de att de är miljövänliga även fast de inte arbetar för ett bättre klimat, detta är samma fenomen som tas upp i artikeln skriven av SVT (2019, 28 december) där en undersökning visade att de flesta av de frågade ansåg sig vara mer miljövänliga än majoriteten av människor.

Ansvariga för Östersjöns hälsa

Havs- och vattenmyndigheten gör inte några undersökningar själva utan köper information av andra stora organisationer som SMHI och SGU, frågan kring huruvida myndigheten går till väga för att få sin information uppkommer inte i Havs- och vattenmyndigheten (2019). Under intervjun med Mikael gavs en tydligare bild av hur de olika enheterna och myndigheten i helo arbetar tillsammans, och vad varje utskott har för särskilda uppgifter, på Havs- och vattenmyndighetens webbsida var det svårt att få reda på hur detta samarbete går till. 

Helcom är en viktig del av arbetet för Östersjöns hälsa enligt Mikael då alla de länder som angränsar till havet behöver samarbeta för att åtgärderna som vidtas ska göra någon skillnad, Helcoms arbete sammanfattas som ett samarbete där olika länder kommer överens om metoder och även lovar att vidta vissa åtgärder tillsammans. De släpper även en rapport med 5 års mellanrum med olika löften, metoder och åtgärder för att förbättra havets hälsa. Detta stämmer överens med Helsinforskonventionen (u.å.).

Tecken på försämrad hälsa

Boende vid kusten av Östersjön säger att det finns tydliga tecken på att havets hälsa har blivit sämre med åren. Richard berättar att mängden fisk i havet har minskat drastiskt under de 40 åren han bott i närheten av Östersjön. Detta påtrycker ytterligare informationen på WWF’s (u.å.) hemsida, alltså visar detta en negativ utveckling som bidrar till mer algblomning och döda zoner. Algblomning är även det något som Richard berättar att han tycker har blivit mycket mer påtagligt under de senaste åren och han förklarar att det under förra sommaren var förvånansvärt mycket alger. 

Även Mikael, arbetande på havs- och vattenmyndigheten menar att mängden fisk är ett stort och tydligt tecken på försämrad hälsa men att det för befolkningen kan vara enklare att märka de på ett annat sätt. Nämligen i mängden fiskebåtar, mängden fiskare under de senaste 20 åren har minskat drastiskt och även detta är ett tecken på samma algblomning och bottendöd som står förklarad på WWF’s (u.å.) hemsida.

Slutsats

Myndigheter och privatpersoner agerar båda två i frågan kring Östersjön men på helt olika plan och sätt. Myndigheter arbetar ständigt med nya områden eller metoder för att bevara havet. Organisationer som Havs- och vattenmyndigheten samarbetar med olika företag som SMHI och får sin statistik och information på så vis. Deras uppgift är sedan att tillsammans med regeringen och andra länder komma fram till nya överenskommelser som hjälper i arbetet för en förbättrad miljö i Östersjön. Privatpersonerna agerar istället utifrån att det inte blir för mycket av en börda. Intervjupersonerna använder sig av bensin och båt för att ta sig ut i skärgården för att det helt enkelt är smidigare. Intervjupersonerna och många som bor i skärgården väljer att vara självständiga när det kommer till el och en del även när det kommer till vatten. 

De största faktorerna för Östersjöns försämrade hälsa är övergödning i form av överblivna näringsämnen som rinner ner i havet från lantbruket tillsammans med överfiskning. Detta leder till en stor ökad mängd algblomning vilket i sin tur skapar döda zoner då algerna tar upp allt syre. Östersjöns försämrade hälsa visar sig på olika sätt, men de två mest påtagliga är mängden fisk i havet som minskat betydligt under de senaste 50 åren och algblomning som blir mer och mer allvarlig för varje år som går.