BAKGRUND
Östersjöns hälsa
Enligt en undersökning av SMHI som utfördes mellan 1960 och 2020 så har antalet döda zoner (dvs. områden i havet där syrehalten är så pass låg att inget liv kan överleva) ökat med stora mängder under dessa 60 år (Hansson & Viktorsson, 2020). Detta visar på att utsläppet i och föroreningen av Östersjön förblir sämre även fast det är ett känt faktum idag att detta kan få stora konsekvenser. Undersökningen är som sagt utförd av SMHI och påbörjades 1960. Undersökningarna påbörjades eftersom man började se de första konsekvenserna av för låga syrehalter i Östersjön. I bakgrunden till undersökningen nämns anledningen till att Östersjöns syrehalt är så låg även om den är kopplad till ett större hav som Nordsjön. Det förklaras att det kommer in vatten med hög syrehalt från Nordsjön men att det sker väldigt oregelbundet och ibland kan dröja flera år och att det därför inte räcker för att livnära Östersjöns marina ekosystem.
I en artikel publicerad av Jessica Byrne på Thred.com vid namn “What jellyfish can tell us about the health of the ocean” (8 september 2022) förklaras att ett ökat antal maneter i ett hav kan vara tecken på att syrehalten är så pass låg att det inte finns något liv som kan konkurrera maneterna och att de därför kan föröka sig ostört.
Enligt WWF (u.å.) så är största anledningarna till föroreningen av Östersjön överfiske och övergödning. Det förklaras att torsken är en viktig art i Östersjöns ekosystem och att utan den så kommer syrehalten i havet att fortsätta att sjunka. Detta eftersom mindre torsk och övergödning innebär en ökad mängd växtplankton i havet något som på lång sikt kommer orsaka bottendöd och algblomning. Övergödning är något som förekommer när överblivna näringsämnen rinner från land i form av avloppsvatten.
Klimatpsykologi och gröna gapet
Det finns flera vinklar inom klimatpsykologi, en vinkel skulle kunna vara att folk känner sig hjälplösa eftersom de tänker att de själva inte gör någon skillnad om resten av världen fortsätter som den gör nu. I SVT:s artikel “Majoriteten anser sig vara mer miljövänliga än andra” (28 december 2019) berättas om en undersökning som gjorts som visade att 64% av 4000 amerikaner tror sig vara mer miljövänliga än majoriteten. Magnus Bergquist som är forskare inom klimatpsykologi på Göteborgs Universitet menar på att detta är en konsekvens av människors tendens att överskatta sig själva och att de finns tidigare forskning som påpekar att majoriteten av människor anser sig vara överlägsna andra i områden som ärlighet eller bilkörning. Enligt Bergquist (SVT Nyheter, 28 december 2019) finns det även andra faktorer som kan påverka människor att inte agera mot klimatkrisen så som negativa “spillover” effekter, sociala normer och övertro på att tekniken ska lösa problemen.
Negativa “spillover” effekter innebär att man rättfärdigar att bete sig mindre miljövänligt ibland eftersom man vanligtvis är så miljövänlig. Till exempel berättigar att åka på solsemester till Spanien eftersom man vanligtvis källsorterar och inte slänger mat. Saker som förvisso är bra för miljön men kan rättfärdiga en resa via flygplan på grund av det? Sociala normer är något som påverkar människor dagligen, detta är oftast något som är positivt men det har kan ha negativa konsekvenser när det kommer till miljön. “Om ingen annan agerar miljövänligt behöver inte jag göra det heller.” Övertro på tekniken påpekar att det finns många idag som inte känner sig nervösa eller oroliga över klimatkrisen då de anser att tekniken kommer kunna ta hand om klimatkrisen när det behövs och detta kan såklart vara en möjlighet men vi som människor behöver ändå ställa om vår vardag för att ge tekniken den tid den behöver för att hinna utvecklas (SVT, 28 december 2019).
Ansvariga för Östersjöns hälsa
Havs- och vattenmyndigheten ansvarar tillsammans med EU och andra gränsande länders organisationer över Östersjöns hälsa. De arbetar främst med frågor som fisket och att motverka övergödningen av Östersjön. Men även med farliga ämnen som Kadmium som finns i färgen som används på flera olika färger för båtskråv. Organisationen övervakar även ständigt och regelbundet klimatillståndet i havet.
Samarbetet mellan de länder som omringar Östersjön kallas Helcom (kort för Helsingforskonevntionen). De kommer tillsammans fram till metoder och regler för hur man ska arbeta för ett bättre och mer hälsosamt hav. De släpper med några års mellanrum en rapport på vad som gjorts för Östersjön och vad som bör/ska göras i framtiden. Även stora miljöorganisationer hjälper till med att bevara Östersjöns hälsa, WWF (World Wide Fund for Nature) är stort engagerade och hjälper olika länder med att skydda utsatta områden genom att införa fler naturreservat och genom att minska båtfart i områden där de krävs. Dessa områden kan vara allt från häckningsplatser för fåglar eller vandringsvägar som fiskarna använder för att sig till och från sina så kallade lekplatser.
Döda zoner
Döda zoner är områden i vatten där syrehalten är så pass låg att vanligt marint liv inte klarar av att leva där. På National Ocean Service´s hemsida förklaras att döda zoner uppstår naturligt men att forskare idag är oroliga över hur stor påverkan människans handling har på utvecklingen av döda zoner i jordens hav. Överblivna näringsämnen som används vid t.ex jordbruk rinner ner i havet som avloppsvatten. Detta innebär en övergödning av havets vatten.